Andnöd
Idag fick jag veta en sak (inget oväntat och inget som gäller mig), men ändå så var det som att sparka undan benen på mig.. Det var så stort och sorgligt alltihop så jag fick andnöd. Under min löptur grät jag och hela kvällen har varit konstig. Och fotbollen, jag förstår, tråkigt att Sverige åkte ur, men det måste sättas i perspektiv... Tycker jag.. Och just nu känns det obetydligt med tanke på allt annat som händer i människors liv.. Jag vet inte, kanske är det min ångest som kommer fram när livet kommer nära en.. När man inte kan värja sig mot att döden faktiskt finns där. Jag tackar i alla fall min högre makt för att jag har ett sådant fantastiskt liv att leva, och hoppas att jag ska kunna leva det fullt ut. Imorgon är det student för min kusin.. Det är härligt att se. Kram och Gonatt!