Nu tar jag en paus från bloggandet. Känner noll lust och det kan ju bero på att man har både Facebook och Instagram där man ständigt uppdaterar. Plus att jag tror mitt ego behöver dra något gammalt över sig och jag behöver inte låta det ta så förbannat mycket plats. Min ängslighet över att räcka till och så visar sig tydligt här i bloggen, vill ju alltid skriva smarta och intressanta saker och det blir bara så jäkla krystat alltihop. Så nu får ni följa min Instagram istället om ni vill, jag heter tovewe där. Hej på ett tag!

Dagen har spenderats på akuten men min man som troligtvis har blodförgiftning. Han är mycket piggare nu men får ligga inne över natten. Hann med en solig promenad med lillsessan också. Nu Ska jag mojjsa framför tv;n och imorn far vi hemåt igen.

Vi har varit på Hallands Väderö, ett MYCKET vackert ställe, naturreservat tror jag bestämt. Vi fikade och vandrade. Det var väldigt speciell natur där och fåren gick lösa...typ. Nu har jag varit på akuten med Martin vars fot (som han trampade in en spik i förra veckan) blivit infekterad och han fick hög feber och det varade. Så nu har han fått penicillin och smärtstillande och sover nu... Stackars min fina:( jag ska också natta in mig, har gått mycket idag i solen. Gonatt!

Det är väldigt svårt för mig att se på när människor lurar sig själva, liksom fiskar efter bekräftelse på att deras egen galenskap är okej.. Självbedrägeri kallas det. Jag har ägnat en stor del av mitt liv åt detta, alldeles för stor del faktiskt. Nu är det ju så finurligt med självbedrägeri att det finns ingen annan än du själv som kan göra dig fri från detta, och det är ingen lätt liten utmaning. När man väl börjar med denna frigörelse från att lura sig själv att ständigt kliva på fel tåg och hoppas att man kommer rätt, när man väl slutar då kommer det en tsunamivåg av ångest och skam över den personen man en gång varit, en sådan stark ånger över allt man gjort mot andra och sig själv. Jag har under många år arbetat fram massa mod för att våga kliva av det där tåget, varit på g många gånger, börjat och slutat och gjort det halvdant... Nu har jag börjat på riktigt, och fy fan säger jag bara... Men så mycket lyckligare jag kommer att bli i framtiden. Jag har under vägen sållat bort energtjuvar samt dessa som fortfarande dag ut och dag in bedrar sig skälva och våldtar sin egen vilja, för jag orkar inte se skiten. Problemet som uppstår är Dock att människor runt mig, kloka fina människor, ibland ändå hamnar i dessa stadier av självbedrägeri, och även jag då och då. Och jag vill inte vara en bidragande orsak till att dessa människor går ner ännu mer i skiten och jag tänker aldrig mer bekräfta någons galenskap... För det är den sämsta hjälp man kan ge någon.. Att säga att något som man vet skadar dem är okej att fortsätta göra... Ja amen på det! Jag befinner mig i Skåne, jag har haft en fin dag och inte sagt hej till mina hjärnspöken utan vänligt bett dem att gå, skönt för själen. Nu ska jag sova. Kram på er❤

Ligger i en stol på svärpäronens balkong, Signe och farmor pärlar halsband. Frukost är intagen och vi åker snart ner på stan för stros och fika, solen skiner också. Hoppas ni får en fin dag.