Jag är himla hastig i det mesta jag gör, allt går undan av bara farten. Får jag en idé är den ordnatd inom 3 timmar.

Därför kan jag ibland behöva människor som bromsar mig, och ibland behöver människor mig som pushar på dem.

Jag har så fina vänner, som är så bra, och åhhh ja jag kan inte med ord uttrycka min kärlek till er.. NI är så fina och bra allihop, på erat sätt.

Och så ligger jag i soffan och blir fylld av kärlek och hjärtat känns varmt.

Varit i kyrkan på föreläsning. Signe var med ett tag men åkte hem när klockan blev läggdags.

Hon hade fullt upp med att göra hyss och vara bedårande underbar som bara hon kan.

Hon hann:

* Kasta sig fram till Jesusbarnet längst fram i kyrkan bara för att "klappa det".

* Hon sade högt och tydligt att prästen bara sa "bla bla bla".

* Under den tysta perioden lade hon av en högljudd prutt och skrattade gott åt den.

* Hon hann tända 3 ljus och säga "Tack Guuuuuud".

* Hon sprang backstage i sakristian med ursäkten att hon *Mååååååste prata med Rune (prästen heter inte så) för att han blir så glad då".

* Sade i HÖG ton under predikan "Mamma jag vill inte vara tyst".

*Anordade även en egen springtävling i altargången.


PJUhhh hon håller igång må jag säga. Men herregud vilket fantastiskt och socialt barn jag har.. Underbarare kan ingen vara.

Hon klappade en random farbror på kinden så han inte skulle vara ledsen.


Nu sover den lilla flickan och jag väntar på min man som pumpar upp sina Biceps på gymet.

Ni må bli förvånade men Drakarna har fått vila nån timme nu.



Gó kväll.